Rädda mig!

Nu har jag varit här i ganska exakt en och en halv timme. Det känns som mycket längre. Allt tyder på att detta kommer att bli en outhärdligt lång dag. Jag börjar få lite smått panik.

Sen tittade jag i vår lilla låda och där låg ett litet rosa brev till mig från Johanna. Då kändes allt lite bättre.

xoxo

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0