Nu är det inte mycket tid kvar. Inte alls mycket. Jag behöver förmodligen inte säga att jag har resfeber alt. resångest.
Shit, jag reser verkligen för sällan.

Nu har det iallafall känts bättre i ett par timmar, för jag har just avslutat en marathon-fika med världens bästa K. Vi ses snart igen hjärtat!

Nu: packa ner allting. Och försöka komma på vad jag ha glömt.

xoxo