Jag har ju blivit lite blödig på sistone. Häromkvällen var det dags igen, då läste jag den här boken:


Vi har ju hemligheter i den här familjen av Therese Eriksson

Jag läser sällan sanna historier om jämmer och elände, jag föredrar påhittat elände. Men den här boken var jättebra. Ledsam, eländig, sorglig och jag grinade, men vilken viktig bok! Den handlar om ett s.k. maskrosbarn som berättar om sitt liv med en alkoholiserad och psykisk sjuk mamma. Läs läs läs!

xoxo